Om du vet något om bönor, tror vi att de kommer smaka bättre. För bönor är bra – låt oss berätta varför.
Genom att äta mer svenska, ekologiska baljväxter, och mindre av annat, sänker genomsnittssvensken miljöpåverkan från maten hen äter.
Till stor del beror det på baljväxters fantastiska förmåga att symbiotiskt fixera kväve direkt från luften.
För de mest aktuella uppdateringarna om Bönland – kolla in våra sociala medier:
Vi som grundade Bönland heter Elias Kvarnbäck och Kalle Köster. Vi möttes på Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Elias kommer från Öland, Kalle från norra Tyskland.
Vi läste agroekologi tillsammans, vi lagade mat ihop och vi insåg att det är bråttom att ställa om till ett mer hållbart livsmedelssystem. Vi delade också en frustration över övergödningen i Östersjön, som dagens jordbruk, med separerad växtodling och djurhållning, bidrar till.
Under studietiden mötttes vi av olika idéer om vad hållbar mat och jordbruk kan vara. Är det land sharing eller land sparing, ecological eller sustainable intensification, plastade eller oplastade gurkor, vegankost eller naturbeteskött?
Som så ofta i akademiska sammanhang är svaret att det beror på… En slutsats som vi dock tycker står pall, är att genomsnittssvensken behöver äta en större andel ekologiska och lokalproducerade baljväxter (bönor räknas till baljväxter). På så vis kan läckaget av näringsämnen till Östersjön minska och därmed också övergödningen och algblomningen. Till stor del beror det på – just det – baljväxters ovanliga förmåga att symbiotiskt använda luftens kväve. Detta minskar även beroendet av klimatskadlig konstgödsel.
Ambitionen inom agroekologi är också att försöka minska stegen/mellanhänderna mellan producent & konsument. Genom Bönland insåg vi att vi skulle kunna lyckas bra med det. Inte minst tack vare att produkten har så få ingredienser: bönor, vatten, salt, och äppelcidervinäger. Sedan sommaren 2024 använder vi nämligen också öländsk, ekologisk äppelcidervinäger där äpplena odlats av Tony Åhlund (som även odlar våra bönor) och Elin Heiman. Äppelcidervinägern används inte för att ge en viss smak på bönorna utan tillsätts i kokvattnet för att ge bönorna bättre textur.
Äpplen från Tony Åhlund blir till äppelcidervinäger.
Odling, rensning torkning och konservering sker på Öland.
Majoriteten av andra svenska bönor skickas till Italien för att konserveras innan de återvänder till Sverige.
Direkt från fabriken till butiker & grossister. Ibland mellanlagring hos Elias i Malmö.
Burken då?
När vi drog igång Bönland var vårt mål att erbjuda färdigkokta, svenska, ekologiska bönor. Vi tittade på ett par olika förpackningslösningar, och plåtburk var till slut den bästa lösningen. Fördelen i vårt fall med plåtburken är att vi kan hålla en extremt kort produktionskedja enligt följande:
1) Bönorna odlas på Öland av Axel Cedergren i Runsten och Tony Åhlund i Mysinge.
2) Äpplena odlas av Tony Åhlund och Elin Heiman i Mysinge. Äppelcidervinägern tillverkas av far och son Mikosch på Solmarka Gård utanför Kalmar.
3) Bönorna torkas och rensas i Färjestaden på Öland.
4) Bönorna konserveras i Borgholm på Öland.
Den stora majoriteten av andra färdigkokta bönor på svenska marknaden (vi uppskattar >90 %) odlas utanför EU i framförallt Turkiet och Kina. Sedan transporteras de oftast till Italien för att konserveras innan de skickas till Sverige. Dessa bönor hinner alltså samla på sig väldigt många mil.
Samtidigt ska vi inte vara för kaxiga. Tillverkning av själva plåtburken har en högre miljöpåverkan än vad tetraförpackningen har. Det är nämligen relativt energikrävande att smälta ned metall och gjuta nya burkar. Det gör å andra sidan enormt stor skillnad för produktens miljöpåverkan om du som konsument lämnar den till återvinning. Och inte tror vi att du har hål i huvudet och slänger din Bönland-burk bland restavfallet!
Det finns också några andra fördelar med att konsevera lokalt och att göra det på burk jämfört med att skicka bönorna utomlands för paketering på tetra:
- För svensk livsmedelsberedskap är det viktigt att gynna och bevara den förädlingsindustri som faktiskt finns kvar. Mycket livsmedelsförädling har flyttat utomlands senaste decennierna, men i händelse av kris behöver vi både ett robust jordbruk med mindre beroende av insatsvaror (läs ekologiskt) samt inhemsk förädling. Som Livsmedelsverket och Jordbruksverket skriver i den här rapporten ska livsmedelsförsörjning ses som ett helhetsbegrepp för den förmåga som behöver upprätthållas i alla led i livsmedelskedjan, från jord till bord.
- Innehållet i plåtburk får betydligt längre hållbarhet än innehållet i en tetra.
- Bättre textur på bönorna, vilket gör att fler faktiskt vill äta bönor.
För oss väger alltså fördelarna över med att konservera ultralokalt på plåtburk. Men visst, om du är intresserad av att bygga en tetra-anläggning på Öland åt oss, så är vi inte ointresserade…
Och förresten – burken är fri från bisfenol A.